Sista dagarna innan förlossningen

När jag tog en bloggpause dagarna innan förlossnigen så bad jag er ställa frågor, en av frågorna jag fick var just denna:

- Hur mådde jag dagarna innan förlossningen? Försvann rädslan inför förlossningen? Hur gick mina tankar?

Eftersom jag visste datumet till den planerade igångsättningen trodde jag att jag skulle känna mig lugn. Vilket jag gjorde fram tills helgen kom. Efter besöket hos barnmorskan på fredagsmorgonen så kom min oro, & räddsla tillbaka inför förlossningen. Jag blev ledsen, grät, kunde inte tänka på annat än förlossningen. Jag var så rädd att något skulle hända, att jag skulle bli dålig, påverkad, att bebis skulle må dåligt där inne & att jag inte skulle rent av orka en förlossning eftersom jag redan var så orkeslös & matt sedan lång tid tillbaka.

Jag sov sämre än någonsin den helgen, helgen som annars skulle bestå av firande av Viktor som fyllde år, jag hoppas att han ändå blev nöjd med sin födelsedag trotts att jag kände mig så frånvarande & nere.. Måndagen den 11/2 dagen innan datumet jag väntat på i veckor kände jag mig super stressad. Jag kände mig redo men ändå inte redo. Jag försökte att inte tänka alls på något den dagen, bara mysa med Wiggo innan jag skulle lämna honom till min mamma & pappa.

Jag åkte hem, la en ansiktsmask, målade mina tånaglar (en klapp på axeln att jag lyckades måla mina tånaglar i vecka 40!!) Tog mig sedan en lång varm dusch i min ensamhet & grät, grät floder av tårar. Tårar som var både utav räddsla men ändå lättnad för imorgon skulle denna långa plågsamma graviditet äntligen ta slut.. Till natten tog jag morfin för att försöka sova lite, det hjälpte inte ett dugg. Jag låg vaken nästan hela natten, mådde så sjukt illa hela morgonen & trodde jag både skulle kräkas & svimma innan vi åkte iväg mot förlossningen. Helt ovetandes att min "förlossningsdag" skulle starta som den gjorde Läs första delen av min förlossningsberättelse HÄR

.

 xoxoEllen

Gillar

Kommentarer