Separationsångest till barnen

Ni som följt mig sedan jag fick Wiggo vet att jag fick extrem separationsångest efter förlossningen. Det tog sin lilla tid innan jag insåg det men till en början kunde jag inte lämna rummet utan honom. Kunde inte lämna honom ensam med hans pappa & jag grät floder och fick panik första gångerna jag skulle lämna honom med någon annan även om det bara var för typ en kvart. Jag har fått många frågor om hur det känns nu när jag är mamma till två, har jag fortfarande separationsångest för Wiggo & hur känns det med Wille?

Det var skitjobbigt när Wiggo skulle börja dagis, som jag grät redan från den dagen när han fick en plats, när vi fick hem papper om inskolningen ville jag bara ta med mig Wiggo & rymma. Det kändes hemskt. Jag hade innan kunnat lämna honom till våra familjer men aldrig hade någon annan passat honom. Idag har han gått på dagis i över ett år & visst känns det i mammahjärtat vissa dagar när jag lämnar och han bara gråter men han behöver det & jag med. Jag kan också känna lite separationsångest när han är hos sina mor/farföräldrar inte att jag inte litar på dem utan att jag rent av saknar honom & inte vill missa tid med honom.

Med Wille har jag inte känt samma ”ångest” för att lämna, nu är han på tok för liten för att lämnas med någon annan än sin pappa så pass redo är jag verkligen inte men jag tror att den separationsångesten jag har med Wiggo spelar stor roll in i hur vår start blev. Med Wille slutade förlossningen på de sätt en förlossning ska sluta & det var oerhört viktigt för mig. När jag är redo att lämna ifrån mig Wille längre stunder & till någon annan än Viktor återstår att se.

 xoxoEllen

  • Postad i: Momlife
  • Nära Söderlingsgatan , Tranås

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229