Låt oss prata likheten mellan barn & förälder, alla som följt mig länge eller känner oss vet att Wiggo är en ren kopia av sin pappa på alla sätt & vis. Men så har vi ju en till liten skruttunge, allas våran älskade Wille-bus som för varje dag blir mer & mer lik mig vilket gör mig glad såklart vem vill inte ha en mini-me? Dock har han tagit över mitt explosiva humör vilket inte är lika charmigt som att han är lik mig till utseendet vid 1,5-2 års åldern. Nå vad tycker ni ? Är han lik mig? Låt oss säga att han är lik mamma men söt ändå.

Igår maxade vi dagen för killarna, oj oj vilken dag! Först en tur i skogen där vi drack varm choklad & åt gifflar & kex. Hem för att äta soppa & sedan ta ett skönt bad i stora badkaret. Efter det somnade Wille skönt i sin säng, jag o Wiggo myste i Viktors & min säng & när Wille vaknat gick vi en promenad ner på stan, hämtade paket & hälsade på farmor i butiken. Hem för att svida om & åka ut till farmor o farfar & kolla in farfars nya traktor. Dagens höjdpunkt för Wiggo som han väntat på att få åka med & köra nya traktorn. Vi åt kvällsmat där med & barnen fick leka lite innan vi alla åkte hem & somnade som stockar. En maxad dag & hela helgen kommer bli maxad med roligheter!

Jag kanske inte så ofta pratar om barnens utveckling just för att jag inte vill att ni ska jämföra mina barn med era & jag själv inte vill jämföra mina barn med någon annans barn men just nu är jag både stolt & chockad över alla nya ord som Wille lär sig hela tiden. Det bara bubblar ut nya ord varje dag. Igår fick vi höra honom säga Bamse, & idag har han sagt bland annat: "älskar dig". Man blir ju så stolt men samtidigt chockad över hur snabbt utvecklingen kan gå. Lyssnar man bara riktigt noga på honom hör man nya ord hela tiden, & sättet han visar att han förstår vad man pratar om. Han har blivit en liten pojke sen han bara började på dagis, så stor men ändå så liten.